Orkar.inte.

Helgen fylldes med för tidigt julfirande hos pappa med hela familjen (eller iaf den del av familjen som fortfarande existerar), jobb och Bea och Tobias. Det var trevligt hos pappa i lördags, då vi åt julbord, böt julklappar och bara umgicks. Tack för den kvällen (: och tack pappa för allt du hade fixat!
Igår träffade vi Bea och Tobias. Alltid lika trevligt.
Idag ville jag bara ligga kvar i sängen och sova. Men det var härligt att komma ut. Det var inte alls kallt och snön låg kvar sen igår. Älskar pudersnö!
Ska dra med mig Bea och CO till billiga Nicklas idag och köpa de sista julklapparna tror jag. Sen blir det att skriva geografi PM.
Imorgon har klockarhagsskolan julshow. Ska pallra mig dit och se vad de har lyckats skrapa ihop i år... om jag orkar.

Blir så trött ibland. Orkar inte inrikta mig på tjafs och skit nu. Jag har större problem än så. Det borde folk ha märkt redan. Och har ni inte det så tkr jag att ni kan forts att backa undan. Precis som ni gjorde när jag behövde er som mest. Det är kul att märka vem som finns där när man behöver det. Och där fanns inte de som jag hade tagit förgivet skulle göra det. Å andra sidan fanns massa folk där som jag inte hade förväntat mig alls. Tack för det. Det värmde verkligen. Men du/ni som alltid har funnits här, fanns inte då. Och det är det som gjorde mig ledsen och besviken. Men jag accepterat ditt val. Oftast kanske annat är viktigare, men inte vid ett sånt här tillfälle.  Vid ett sånt här tillfälle kan alla andra vänta. Till och med familj. För de förstår att det finns någon annan som behöver en bättre. Det kommer du också märka när du kommer att gå igenom något liknande. Då kommer du att märka vem som inte kommer att finnas där. Och det kommer vara jag. Så nu vet ni. De som borde kan ju ta åt sig nu...